KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 28 april 2025

Lagar: 36 § köplagen, CISG Arts. 37 och 48, 5 kap. 5 § konsumentköplagen, 20 § konsumenttjänstlagen, 7 kap. 2 § bostadsrättslagen

Rättsfall: NJA 2014 s. 960 ”Det Andra Bolaget”, NJA 2016 s. 222, HD:s dom 2025-04-25 ”Bostadsrätten i Saltsjö-Boo”

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, s. 263 f.; J. Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt, 2 häftet, 2024, kap. 25.5; B. Sandvik, Nytt för gammalt-problemet – ett finskt perspektiv, JT 2022-23 s. 811

Internationella instrument: UNIDROIT Principles Art. 7.1.4, PECL 9:102, DCFR III.-3:201-205, Restatement of Nordic Contract Law § 8-8(2)

Inledning

Utgångspunkten är att den part som drabbats av ett avtalsbrott kan välja påföljd. Den avtalsbrytande partenkan emellertid under vissa förutsättningar kräva att få avhjälpa avtalsbrottet och på så sätt begränsa motpartens valrätt till ett krav på fullgörelse i kombination med skadestånd och eventuellt prisavdrag. Detta kallas ibland för rättelse. Hellner m.fl. kallar det för en skyldighet att motta naturafullgörande (J. Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt, 2 häftet, 2024, kap. 25.5).

Rätten för den avtalsbrytande parten att avhjälpa sitt eget avtalsbrott handlar om att säkerställa att avtalet förverkligas och följer av lojalitetsprincipen (www.avtalslagen2020.se 1.3.4) och det allmänna intresset att minska onödiga ekonomiska kostnader. Den innebär i praktiken att den avtalsbrytande parten får förlängd tiden att prestera, men observera att tidsutdräkten kan medföra att motparten har rätt till skadestånd. J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, s. 263. Se även M.B. Andersen & J. Lookofsky, Lærebog i obligationsret I, 2015, kap. 7.2.c; V. Hagstrøm, Obligasjonsrett, 2011, kap. 16.3.2; DCFR III.-3:202–203.

Det är osäkert om www.avtalslagen 2020.se 11.2 ger uttryck för gällande rätt.

Stöd för en oskriven rättsregel om att den avtalsbrytande parten har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott finns i CISG Arts. 37 och 48 samt i NJA 2014 s. 960 ”Det Andra Bolaget” om ett entreprenadavtal, där HD uttalade:

Liksom i fråga om köp har en entreprenör enligt dispositiv rätt både skyldighet och rätt att avhjälpa fel och brister i entreprenaden.

Ett visst, men otydligt, stöd finns också i HD:s dom 2025-04-25 ”Bostadsrätten i Saltsjö-Boo” där HD uttalade:

I stora drag överensstämmer denna påföljdsreglering med vad som får anses vara allmänna kontraktsrättsliga principer.

”Denna” syftar på regeln om avhjälpande i 7 kap. 2 § bostadsrättslagen.

EXEMPEL: En slarvig veterinär gipsar en hund som brutit benet så att benet läker fel. Veterinären har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott genom att operera hunden och gipsa om benet. En förutsättning är dock att kundens befogade förtroende för veterinären inte är raserat. Se nedan och NJA 2016 s. 222 angående förtroendet mellan parterna.

EXEMPEL: En advokat upprättar ett testamente men formulerar det på ett sätt som inte leder till de effekter klienten önskat. Advokaten har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott genom att omformulera testamentet (under förutsättning att klienten fortfarande lever och kan medverka till det). En förutsättning är dock att klientens befogade förtroende för advokaten inte är raserat. Se nedan och NJA 2016 s. 222 angående förtroendet mellan parterna.

EXEMPEL: En majoritetsaktieägare glömmer bort sitt åtagande enligt ett aktieägaravtal att erbjuda en styrelseplats till en annan part i aktieägaravtalet (avtalsbrott). När den drabbade personen påtalar avtalsbrottet erbjuder sig majoritetsaktieägaren att rätta avtalsbrottet genom en snabbt anordnad en extra bolagsstämma. Den drabbade avtalsparten måste sannolikt acceptera rättelsen och kan inte kräva inlösen enligt andra bestämmelser i aktieägaravtalet (beroende på hur avtalet är utformat).

I lagar finns rätt att avhjälpa eget avtalsbrott i 36 § köplagen, CISG Art. 48, 5 kap. 5 § konsumentköplagen och 20 § konsumenttjänstlagen. Det finns ingen bestämmelse om rätt att avhjälpa i 4 kap. jordabalken.

I 36 § köplagen, 5 kap. 5 § konsumentköplagen och 20 § konsumenttjänstlagen handlar rätten till avhjälpande endast om säljarens rätt att avhjälpa fel (och en liknande bestämmelse om bostadsrättsföreningens rätt att avhjälpa fel enligt 7 kap. 2 § bostadsrättslagen). I CISG Art. 48 är avhjälpanderätten mer omfattande och kan utövas av säljaren rörande alla typer av avtalsbrott. I UNIDROIT Principles Art. 7.1.4, PECL 9:102, DCFR III.-3:201-205 och Restatement of Nordic Contract Law § 8-8(2) finns en allmän rätt för den avtalsbrytande parten (oavsett om det är en natura- eller penninggäldenär) att avhjälpa avtalsbrott. www.avtalslagen2020.se 11.2 ger uttryck för samma omfattande generella rätt till avhjälpande som i UNIDROIT Principles, PECL, DCFR och Restatement of Nordic Contract Law.

Mot bakgrund av att www.avtalslagen2020.se 11.2 är generellt utformad – särskilt rekvisiten om att avhjälpandet ska vara lämpligt och att den drabbade parten inte ska sakna rimlig anledning att vägraavhjälpande – tror jag (Christina Ramberg) att bestämmelsen motsvarar hur HD skulle resonera i en tvist rörande den avtalsbrytande partens rätt till avhjälpande. Jan Hellner m.fl. förefaller skeptisk till att det föreligger en oskriven allmän avtalsrättslig regel om rätt att avhjälpa eget avtalsbrott, i vart fall inte beträffande fel i immateriella tjänster (Speciell avtalsrätt, 2 häftet, 2024, kap. 25.5.3).

En försening är alltid en försening och går inte att göra ogjord. Eller med andra ord; avtalsbrott som består i dröjsmål går inte att rätta/avhjälpa i efterhand. Trots detta kan en avtalspart som är försenad ha rätt till en tilläggstid och alltså ha rätt att kräva att få utföra sin prestation försent, men i så fall kanske bli skadeståndsskyldig.

Angående problemet att avhjälpande ibland kan medföra en förbättring och frågan om den part som gynnas av förbättringen kan bli ersättningsskyldig mot den avtalsbrytande (avhjälpande) parten (s.k. fördelsavdrag), se B. Sandvik, Nytt för gammalt-problemet – ett finskt perspektiv, JT 2022-23 s. 811. Vid prisavdrag ersätts endast värdeminskningen (värdebaserad metod) men vid avhjälpande är det kostnaden för avhjälpandet som ersätts (kostnadsbaserad metod). Se också NJA 2014 s. 3 (inget fördelsavdrag) och NJA 2016 s. 945 (inget fördelsavdrag).

11.2.(1)(a) och (b) Lämplighetsbedömningen

Den avtalsbrytande parten har inte rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott om det skulle vara olämpligt med hänsyn till motpartens behov och intressen. En sådan situation kan t.ex. föreligga när ett dröjsmål medfört ändrade förhållanden eller när det inte längre är aktuellt att rätta avtalsbrottet.

EXEMPEL: En advokat upprättar ett testamente men formulerar det på ett sätt som inte leder till de effekter klienten önskat. Advokaten kan inte kräva att få avhjälpa avtalsbrottet genom att omformulera testamentet om klienten redan har dött.

EXEMPEL: En känd idrottsperson har ett femårigt reklamavtal med ett bolag. Idrottaren ertappas med att stjäla varor i en butik, vilket utgör brott mot ett avtalsvillkor i reklamavtalet och får stor uppmärksamhet i media. Idrottaren kan inte kräva att få avhjälpa sitt avtalsbrott genom att lämna tillbaka de stulna varorna eftersom det inte tillgodoser bolagets behov och intressen.

Den avtalsbrytande parten har inte heller rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott om motparten har rimligt anledning att vägra avhjälpande. De kanske vanligaste orsakerna till att en vägran är rimlig, är att den drabbade parten förlorat förtroende för den avtalsbrytande parten eller att avhjälpandet tar lång tid.

HD uttalade i NJA 2016 s. 222:

Särskilda skäl för konsumenten att avvisa ett erbjudande om felavhjälpande kan föreligga om avhjälpandet skulle medföra betydande besvär eller olägenheter för konsumenten. Detsamma gäller om näringsidkaren har visat allvarlig oskicklighet när tjänsten utfördes, uppträtt störande, visat bristande hederlighet eller på annat sätt åsidosatt konsumentens intressen, så att denne med fog kan göra gällande att han inte har förtroende för näringsidkaren personligen eller för näringsidkarens kompetens. (Se a. prop. s. 60 och 230 f.)

EXEMPEL: En plastikkirurg som är bakfull utför en slarvig operation. Eftersom patienten med fog har bristande förtroende för plastikkirurgen, har plastikkirurgen inte rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott.

EXEMPEL: Det visar sig att ett bolag som utför transporttjänster åt en uppdragsgivare regelmässigt överfakturerat uppdragsgivaren. Eftersom uppdragstagaren har visat bristande hederlighet och uppdragsgivaren med fog förlorat förtroendet för sin motpart, saknar uppdragstagaren rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott.

11.2(1)(c) Förhållandet mellan avhjälpande och hävning

Rätten för en avtalsbrytande part att avhjälpa sitt avtalsbrott gäller inte när avtalsbrottet är så väsentligt att motparten har rätt att häva. Se www.avtalslagen2020.se 12.3.1 angående väsentlighetskravet för hävning. Detta innebär bland annat att en part som gjort sig skyldig till obefogad hävning, vanligtvis inte har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott genom att återkalla hävningen. Se om obefogad hävning www.avtalslagen2020.se12.3.6.

Detta är annorlunda enligt UNIDROIT Principles som i kommentaren till Art. 7.1.4, s. 231 f., uttalar: …cure is not precluded merely because the failure to perform amounts to a fundamental non-performance.

11.2(1)(d) Meddelande om avhjälpande

Den avtalsbrytande parten förlorar rätten att avhjälpa sitt avtalsbrott om den väntar för länge med att göra gällande sin rättighet. Denna bestämmelse har samband med bestämmelsen om eftergift, se www.avtalslagen2020.se 11.3.

11.2(3) Förhållandet till prisavdrag och skadestånd

Rörande relationen mellan avhjälpande och prisavdrag, se kommentaren under www.avtalslagen2020.se 12.4. Rörande relationen mellan avhjälpande och skadestånd, se kommentaren under www.avtalslagen2020.se12.5.2. Se även UNIDROIT Principles Art. 7.1.4(5).

Rätten att innehålla prestation

Angående rätten för den part som väntar på att en avtalsbrytande part avhjälper sitt avtalsbrott rätt att innehålla sin prestation, se www.avtalslagen2020.se 12.1.

Avtal om rätt att avhjälpa, rättelseklausul

Ibland regleras rätt för avtalsbrytande part att avhjälpa avtalsbrott uttryckligen i parternas avtal i en s.k. rättelseklausul. Sådana klausuler kan vara svårtolkade, se www.avtalslagen2020.se kap. 5 samt J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2022, s. 265.