6.1 Omöjlighet

(1) Ett avtal är inte ogiltigt enbart på grund av att det vid tiden för avtalets ingående var eller därefter blir omöjligt att fullgöra.

(2) Ett avtal är inte ogiltigt enbart på grund av att en part saknar rätt att förfoga över de rättigheter som avtalet avser.

KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 31 december 2020

Lagar: -

Rättsfall: NJA 2001 s. 75

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, kap. 12.2

Internationella instrument: UNIDROIT Principles Art. 3.3, PECL 4:102, DCFR II-7:102, Restatement of Nordic Contract Law § 8-6(a)

Denna bestämmelse är teoretiskt intressant men saknar praktisk betydelse. Se istället detta www.avtalslagen2020.se 6.2, 6.3 och 6.4 enligt vilka omöjlighet att fullgöra en prestation kan spela roll vid oskälighetsbedömningar.

Redan i romersk rätt gällde principen att ingen kan förpliktas att utföra det omöjliga (impossibilum nulla est obligatio). Detta är självklart om man menar att ingen kan förpliktas att in natura uppfylla något som inte går att uppfylla. Men detta innebär inte att samtliga avtalsförpliktelser faller bort. Den som bryter mot ett löfte (begår avtalsbrott) att utföra en omöjlig förpliktelse kan bli skadeståndsskyldig om motparten med fog kunde räkna med den utlovade prestationen. Detta framkommer t.ex. i 23 och 27 §§ köplagen där köparen har rätt till skadestånd även om köparen saknar rätt till fullgörelse. Se J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, kap. 12.2; UNIDROIT Principles Art. 3.3, PECL 4:102 och DCFR II-7:102.

I NJA 2001 s. 75 förklarade HD att ett avtal om överlåtelse av egendom som inte finns är bindande. Om överlåtaren inte lyckas förvärva äganderätt till egendomen – och det alltså är omöjligt för överlåtaren att fullgöra sitt åtagande ­ ”kan motparten göra gällande påföljder för kontraktsbrott”.

EXEMPEL: Lars lovar att överföra halva sin pension till Anne-Marie. Det visar sig att det enligt villkoren i pensionsavtalet med pensionsbolaget är omöjligt för Lars att åstadkomma en sådan överföring. Lars begår ett avtalsbrott genom att inte uppfylla sitt avtalslöfte. Anne-Marie kan inte få fullgörelse (www.avtalslagen2020.se 12.2). Men Anne-Marie kan kräva att Lars ersätter henne genom ett skadestånd som försätter henne i samma ekonomiska läge som om hon fått halva pensionen (www.avtalslagen2020.se 12.5). Anne-Marie kan eventuellt också häva avtalet om Lars avtalsbrott är väsentligt (www.avtalslagen2020.se12.3).

De klassiska exemplen på omöjlighet rör försäljning av kentaurer (hästar med en mans överkropp) och cykloper (jättar med ett öga mitt i pannan). I sådana fall kan köparen inte med fog ta avtalslöftena på allvar eftersom köparen måste inse att löftet inte är allvarligt menat (se www.avtalslagen2020.se kap. 2). Därför faller prestationsskyldigheten bort totalt och skadestånd utgår alltså inte i sådana fall.

Enligt min (Christina Rambergs) mening skapar det förvirring att i modern avtalsrätt redovisa omöjlighetsläran som en självständig allmän avtalsrättslig princip. Den behövs inte för att förklara det självklara förhållandet att något som är omöjligt att uppfylla inte behöver uppfyllas och den förklarar inte varför en part på grund av omöjlighet ska befrias från en utlovad förpliktelse utan att behöva betala ersättning. Se J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, s. 237; J. Ramberg, Cancellation, 1970, s. 149.