2.3.2 Återkallelse av anbud

(1) Ett anbud kan återkallas under förutsättning att återkallelsen når anbudsmottagaren innan eller samtidigt som hen tar del av anbudet.

(2) När särskilda omständigheter föreligger kan anbudet återkallas efter det att anbudsmottagaren tagit del av det under förutsättning att det ännu inte inverkat bestämmande på anbudsmottagarens handlingssätt.

(3) Konsument som lämnat anbud till näringsidkare kan återkalla sitt anbud fram till dess att näringsidkaren accepterat det.

KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 31 december 2020

Lagar: 7 och 39 §§ avtalslagen 1915, 9 § distansavtalslagen

Rättsfall: NJA 1999 s. 575, NJA 1999 s. 793, NJA 2016 s. 1195 (Skåpet på internetauktionen)

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, kap. 5.2.5; K. Grönfors & R. Dotevall, Avtalslagen en kommentar, 2016; E. Lindell-Franz, Den legala acceptfristen, Avtalslagen 90 år, utg. av B. Flodgren m.fl., 2005

Internationella instrument: UNIDROIT Principles Art.2.1.3(2)

2.3.2(1) Huvudregeln

Möjligheten att återkalla anbud är mycket begränsad i 1915 års avtalslag. Ett anbud kan återkallas om återkallelsen kommer mottagaren till handa (når mottagaren) innan mottagaren tagit del av det ursprungliga meddelandet (7 § avtalslagen).

Uttrycket ”når” (”kommer till handa”) innebär att postdistributören, budet eller en internet provider har gjort sitt; meddelandet har kommit fram. Detta begrepp motsvarar den engelska termen "reach" (se SOU 1996:40, K. Grönfors & R. Dotevall, Avtalslagen, 2016 s. 94, J. Ramberg & C. Ramberg. Allmän avtalsrätt, 2019, kap. 5.2.5). Vid elektronisk kommunikation är ”reach” likställt med den tidpunkt då meddelandet når mottagarens informationssystem (typiskt sett när mottagarens server tar emot meddelandet).

Med "tar del av" avses den tidpunkt då mottagaren får kunskap om anbudets innehåll (dvs. läser texten eller lyssnar av det inspelade anbudet). Se J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, kap. 5.2.5. Det är alltså möjligt att återkalla ett anbud efter det att anbudet nått fram till anbudsmottagaren, under förutsättning att återkallelsen kommer fram till anbudsmottagaren innan eller samtidigt som hen tar del av anbudet.

EXEMPEL: Anbudet från Alva kommer med e-post till Moa kl. 19:08. Då har Moa gått hem från kontoret och läser inte sin e-post. Senare samma kväll, kl. 23.45, återkallar Alva sitt anbud. Nästa morgon kl. 09:05 läser Moa sin e-post. Anbudet har nått fram till Moa innan återkallelsen, men Moa har inte tagit del av anbudet innan återkallelsen kommit fram. Därför är anbudet återkallat och Alva är inte bunden av det. Det spelar ingen roll om Moa läst anbudet eller återkallelsen först.

Risken för meddelandet

Återkallelsen sänds på avsändarens risk, se www.avtalslagen2020.se 1.5.

Återkallelse enligt CISG, UNIDROIT Principles och PECL

CISG, UNIDROIT Principles, PECL och DCFR skiljer mellan withdrawal och revocation. Withdrawal kan ske fram till dess att ett anbud kommit mottagaren till handa under det att revocation av ett anbud kan ske ända till dess att anbudsmottagaren sänt iväg sin accept. Observera att i detta sammanhang är den relevanta tidpunkten för withdrawal enligt CISG, UNIDROIT Principles, PECL och DCFR när meddelandet når mottagaren – alltså inte när mottagaren tar del av det, se J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt 2019, s. 105.

Om anbudsgivaren i anbudet angett att det är oåterkalleligt (irrevocable) eller angett en acceptfrist, kan endast withdrawal och inte revocation ske.

Indelningen i withdrawal och revocation är inte nödvändig enligt modellen i avtalslagen 1915, eftersom avtalslagen 1915 endast handlar om bindande anbud, dvs. som är oåterkalleliga efter det att anbudsmottagaren tagit del av dem. En part kan frångå avtalslagens bestämmelser om anbud, t.ex. genom att i "anbudet" ange att det är återkalleligt fram till dess att anbudsmottagaren sänt iväg sin accept.

2.3.2(2) Undantaget: Anbudet har inte påverkat anbudsmottagaren

Avtalslagen 1915 bygger i stor utsträckning på att en part ska kunna fästa tillit vid avgivna förklaringar och lägga dem till grund för sitt eget handlande. Om anbudsmottagaren ännu inte har vidtagit någon åtgärd med anledning av anbudet, kan man ta viss hänsyn till att anbudsgivaren önskar återkalla det. Stöd för detta finns i den s.k. re integra-bestämmelsen i 39 § avtalslagen 1915 (av lat. re integra = medan saken fortfarande är orörd).

I NJA 2016 s. 1195 (Skåpet på Internetauktionen) uttalade HD:

I avtalslagens förarbeten anges att syftet med re integra-regeln är att undvika att det i vissa fall kan bli obilliga resultat i en avtalssituation. Som exempel nämns att ett muntligt anbud omedelbart antas men att anbudsgivaren innan parterna skilts åt upplyser att anbudet tillkommit av misstag. Det kan då finnas ett visst utrymme för bedömningen att avtal inte ingåtts. [...] En tillämpning av re integra-regeln medför att en återkallelse under vissa förhållanden kan godtas även efter att en accept nått mottagaren. [...] Det finns ett visst utrymme för att tillämpa såväl bestämmelsen om förklaringsmisstag som re integra-regeln även i situationer som inte direkt faller under ordalydelsen (jfr NJA 1999 s. 793). Med hänsyn till att båda bestämmelserna i sig har karaktär av undantag, bör emellertid tillämpningen ske med försiktighet.

I NJA 2016 s. 1195 gav HD alltså som ett exempel obiter dictum att ett muntligt anbud omedelbart antas och anbudsgivaren innan parterna skiljs åt upplyser att anbudet tillkommit av misstag. HD markerade att utrymmet för att tillämpa 39 § avtalslagen är begränsat genom att skriva: ”Det kan då finnas ett visst utrymme för bedömningen att avtal inte ingåtts.”

I NJA 1999 s. 575 avvisade HD en tillämpning av 39 § avtalslagen 1915 på grund av att återkallelsen inte varit tillräckligt tydlig och att den part som önskade återkalla gjort sig skyldig till viss oaktsamhet.

Inverkat bestämmande på handlingssättet

En anbudsmottagare som agerar aktivt på grundval av ett anbud är skyddad mot anbudsgivarens återkallelse. Även ett passivt inrättande ger skydd, t.ex. har en anbudsmottagare som beslutar sig för att inte göra en viss transaktion inrättat sig efter anbudet.

EXEMPEL: Annie avsåg att skriva 9,80 i sitt anbud till Mohammad men skrev felaktigt priset 9,30 kr per kilo. Mohammad ser anbudet i sin mobil när han sitter i ett föräldramöte. Han tycker att det är fördelaktigt och tänker att han ska acceptera det så snart mötet är avslutat. Mohammad är i god tro på så sätt att han inte förstår att Annie skrivit fel. När Annie efter en timme upptäcker felet, sänder hon en rättelse till Mohammad. Föräldramötet pågår då fortfarande. Mohammad blir genom rättelsen medveten om att Annie gjort ett förklaringsmisstag (han är nu i ond tro). Annie är inte bunden av erbjudandet att sälja för 9,30 kr eftersom anbudet inte hade hunnit inverka på Mohammads handlingssätt innan han kom i ond tro.

EXEMPEL (variation på föregående exempel): Annie avsåg att skriva 9,80 i sitt anbud till Mohammad men skrev felaktigt priset 9,30 kr per kilo. Mohammad tar del av anbudet och tycker att det är ett fördelaktigt pris. Mohammad sitter i ett möte, men meddelar Bertil via SMS att han avböjer ett erbjudande från Bertil eftersom han fått ett bättre erbjudande. När Annie efter en timme upptäcker sitt fel, sänder hon en rättelse till Mohammad. Han blir först genom rättelsen medveten om att Annie gjort ett förklaringsmisstag. Annie är bunden av erbjudandet att sälja för 9,30 kr eftersom anbudet hade hunnit inverka på Mohammads handlingssätt innan han blev medveten om Annies förklaringsmisstag.

Särskilda omständigheter

2.3.2(2) är en undantagsbestämmelse (L. Vahlén, Avtal och tolkning, 1960 s. 76, framhåller att ”någon större praktisk betydelse har stadgandet [39 § avtalslagen 1915] veterligen icke”). De ”särskilda omständigheter” som kan ge en utsträckt tid för återkallelse av anbud är t.ex. situationer när det föreligger ett ursäktligt missförstånd eller när anbudsmottagaren varit illojal och bort klargöra vad som gäller.

Se även L.L. Andersen och P.B. Madsen, Aftaler och mellemmænd, 2017, s. 41 f. med redogörelse för dansk rättspraxis där tillämpningen av 39 § avtalslagen 1915 synes vara mer restriktiv när båda parter är näringsidkare jämfört med vad som gäller vid konsumenttransaktioner. I det danska rättsfallet U2001.603 H tillämpades 39 § avtalslagen i ett fall där en person skriftligen sagt upp sig från sin anställning och två dagar därefter återkallat sin uppsägning. Højesteret hänvisade till att uppsägningen inte verkat bestämmande för arbetsgivaren och att det förelåg skyddsvärda intressen till förmån för den anställda. Rättsfallet är anmärkningsvärt eftersom tidigare dansk praxis varit restriktiv med tillämpningen av 39 § avtalslagen 1915.

Oskälighet

Numera kan man som ett alternativ till 39 § avtalslagen tillämpa generalklausulen i 36 § avtalslagen 1915 för att upplösa avtalsbundenheten när det är oskäligt att låta avtalet bestå (se www.avtalslagen2020.se 6).

Återkallelse även när mottagaren inrättat sig?

Utvecklingen inom avtalsrätten går i riktning mot att ge parternas lojalitetsförpliktelser större betydelse, vilket skulle kunna motivera att man i tillägg till vad som följer av ordalydelsen i 39 § avtalslagen 1915 medger återkallelse om den inte skulle orsaka större skada för motparten än vad som krävs för att i rimlig omfattning tillgodose den återkallande parten. Hj. Karlgren, Avtalsrättsliga spörsmål, 1954 s. 26 f., har uttalat att man möjligen kan tillämpa undantagsregeln om re integra när en rättshandling visserligen inverkat på adressatens handlingssätt men endast i obetydlig omfattning. Han föreslår att man då skulle kunna lösa den rättshandlande från bundenheten mot förpliktelsen att betala ersättning till adressaten. Mot bakgrund av att ingen annan i litteraturen har anslutit sig till detta synsätt, bedömer jag att det inte finns utrymme att utsträcka rätten att återkalla i dessa situationer. Se vidare om oskälighet på grund av omständigheterna vid avtalets ingående, www.avtalslagen2020.se 6.2.

2.3.2(3) Konsumenter kan återkalla anbud

Enligt 41 § tredje stycket konsumentköplagen bortfaller näringsidkarens rätt till ersättning helt om konsumenten ”avbeställer en vara innan säljaren har accepterat ett anbud som köparen har lämnat till säljaren”. Detta gäller sannolikt även utanför konsumentköplagens tillämpningsområde men rättsläget är osäkert.

EXEMPEL: Konsumenten Karin ger näringsidkaren NärAB ett anbud på måndagen: ”Jag erbjuder mig att köpa produkten XYZ av NärAB för 5 000 kr. Mitt erbjudande står fast till och med onsdag.” I princip innebär detta att Karin är ensidigt bunden under acceptfristen. På tisdagen återkallar Karin sitt anbud. På onsdag morgon accepterar NärAB Karins anbud. Eftersom NärAB svarat inom acceptfristen föreligger ett bindande avtal men enligt 41 § tredje stycket konsumentköplagen kan NärAB inte få ersättning för att Karin inte fullföljer avtalet.

Förstärkta möjligheter för konsumenter att undgå avtalsbundenhet

Även om det är för sent att återkalla ett anbud och avtal slutits, kan en part ibland undgå avtalsbundenhet genom en avbeställning (konsumentköplagen, konsumentkreditlagen, konsumenttjänstlagen) eller genom att utnyttja en ångerrätt (t.ex. enligt distansavtalslagen eller konsumentkreditlagen). Parterna kan också avtala om ångerrätt (t.ex. avtal om öppet köp).