12.3.5 Rättsföljderna av hävning

(1) Hävning innebär att båda parter befrias från sina framtida förpliktelser och att rätten till framtida prestation från motparten bortfaller.

(2) Vid hävning har part rätt att återbära det parten har presterat, under förutsättning att parten återlämnar den prestation parten fått av motparten. Återbäring innefattar avkastning på den tillgång som ska återbäras. Om återbäringen avser betalning, ska avkastningsränta utgå från den dag betalningen mottogs. Återbäring innefattar ersättning för den nytta som motparten haft av prestationen innan den återbärs. Om en prestation inte kan återbäras eller om återbäring är orimligt betungande, har part rätt till skälig ersättning för prestationens värde.

(3) Hävning utesluter inte att part kan ha rätt till skadestånd på grund av avtalsbrott.

(4) Hävning medför inte att avtalets villkor om ansvarsbegränsningar, fastställande av avtalets innehåll, tvistlösning och tillämplig lag med mera upphör. Sådana avtalsvillkor gäller alltså även om avtalet hävs.

KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 31 december 2020

Lagar: 47 § kommissionslagen, 29, 39, 64–66 §§ köplagen, 43–44 §§ konsumentköplagen, 48 §§ konsumenttjänstlagen, CISG Arts. 29 och 49; 29

Rättsfall: NJA 1963 s. 105; NJA 1973 s. 175; NJA 1978 s. 147, NJA 1990 s. 745, NJA 2008 s. 352, NJA 2008 s 392, NJA 2010 s. 709, NJA 2014 s. 1006, NJA 2016 s. 799

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, s. 253 ff.; B. Bengtsson, Hävningsrätt och uppsägningsrätt vid kontraktsbrott, 1967; CISG AC Opinion No 9: Consequences of Avoidance of the Contract, på www.cisgac.com; J. Ramberg & J. Herre, Köplagen, 2019, § 64, kap. 14.2; C. Ramberg, Torgny och guldägget, i Festskrift till Håstad, 2011; Restatement of Nordic Contract Law § 8-13: Ö. Teleman, Nyttjandeersättning, JT 2018-19, s. 815

Internationella instrument: UNIDROIT Principles 7.3.4-5; PECL 9:305-309; DCFR III.-3:509-514,

12.3.5(1) Framåtverkande rättsverkan av hävning

Hävning innebär att båda parters prestationsskyldighet upphör. Om fullgörande av prestationerna inte påbörjats händer alltså ingenting. Se B. Bengtsson, Hävningsrätt och uppsägningsrätt vid kontraktsbrott, 1967; J. Ramberg & J. Herre, Köplagen, 2019, § 64 kap. 14.2.3; CISG AC Opinion No 9: Consequences of Avoidance of the Contract, på www.cisgac.com.

EXEMPEL: En konsult och en beställare har slutit ett avtal om tekniska beräkningar. Beställaren har åtagit sig betala ett förskott den 1 maj. Förskottsbetalningen uteblir (avtalsbrott). Konsulten häver därför avtalet, vilket innebär att konsultens skyldighet att leverera bortfaller och att beställaren inte behöver betala någon ersättning.

Vid flerpartsavtal uppkommer frågorna om övriga parters möjlighet att häva avtalet i förhållande till den avtalsbrytande parten samt om hävningen medför att avtalet upphör att gälla för samtliga parter eller endast för den avtalsbrytande parten. Se för aktieägaravtals del, C. Ramberg, Aktieägaravtal i praktiken, kap. 12.4.2. Se allmänt N. Arvidsson, Avtals efterverkan vid utträden ur varaktiga flerpartsavtal, JT 2016-17 s. 19, på s. 36 f.; S. Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, 2019, 1 § 2:1:6.1.2.

12.3.5(2) Återgång på grund av hävning

När en eller båda parter redan presterat medför hävningen att prestationerna ska gå tillbaka (restitution).

EXEMPEL: Beställaren har betalat 100 000 kr till en konstnär för ett porträtt av beställarens dotter. Det visar sig att konstnären har använt oljefärger av så dålig kvalitet att färgen börjar flagna redan efter två veckor (avtalsbrott). Beställaren häver därför avtalet. Det innebär att beställaren ska lämna tillbaka den dåliga tavlan till konstnären och att konstnären ska betala tillbaka 100 000 kr till beställaren.

Vid långvariga avtal fungerar återgång dåligt

Vid hävning av avtal där prestationer utväxlats successivt under en längre tid, är det ofta svårt att åstadkomma återgång. Det är vanligt att sådana avtal föreskriver att hävning ska ha verkan endast för framtiden, på så sätt att utförda prestationer inte ska gå åter och endast framtida prestationsskyldigheter bortfaller.

I praktiken är det ofta så att den ersättning som ska betalas när en prestation inte kan återlämnas, medför samma resultat som om avtalet hävs med endast framåtverkande verkan.

Avkastningsersättning

Av oskrivna allmänna avtalsrättsliga regler följer att den som fått avkastning av en prestation som ska återgå på grund av hävning har rätt till avkastningen. Stöd för detta finns i NJA 2016 s. 799:

Det som ska ersättas är alltså principiellt betalningsmottagarens utbyte eller nytta

Köplagarnas bestämmelser om rätt till avkastning vid hävning ger också analogiskt stöd för denna regel. Se t.ex. 65 § köplagen.

Avkastningsränta

Av oskrivna allmänna avtalsrättsliga regler följer att den som har rätt att återbära betalning på grund av hävning också har rätt till avkastningsränta som ersättning för att motparten haft fördelen av att disponera beloppet. Detta gäller även om den återbärande parten inte uppburit någon ränta på beloppet.

I NJA 2016 s. 799 uttalade HD att

en part inte ska få inneha motpartens prestation räntefritt om prestationen sedermera ska gå åter. Det som ska ersättas är alltså principiellt betalningsmottagarens utbyte eller nytta av att under en tid ha innehaft pengar som han eller hon annars inte skulle ha haft.

Avkastningsräntan motsvarar vad som följer av 2 § andra stycket räntelagen. I NJA 2016 s. 799 uttalade HD:

Utgångspunkten är dock att avkastningsräntan, liksom dröjsmålsräntan, ska vara schabloniserad och att ersättning därför ska kunna utgå utan avseende på de närmare omständigheter som gäller i ett enskilt fall. Det betyder att en betalningsmottagares möjligheter att i det enskilda fallet erhålla en högre eller lägre avkastning på kapitalet normalt inte ska ha någon betydelse för rätten till avkastningsränta. (Jfr a. prop. s. 97 och prop. 1988/89:76 s. 219.) Ett visst, om än begränsat, utrymme för en annan bedömning torde dock finnas, åtminstone när det skulle vara fråga om en analogisk tillämpning av bestämmelsen.

NJA 2008 s. 392 rörde rätt till avkastningsränta. Se även NJA 2010 s. 709 och C. Ramberg, Torgny och guldägget, Festskrift till T. Håstad, 2011.

Beträffande avkastningsränta på moms finns två avgöranden, NJA 2014 s. 1006 och NJA 2016 s. 799. Av NJA 2014 s. 1006 framgår att avkastningsränta på moms ska ersättas när återgången avser betalningen för en tjänst. Av NJA 2016 s. 799 framgår att avkastningsränta inte ska betalas när återgången handlar enbart om en återbetalningsskyldighet avseende ett för högt mervärdesskattebelopp. Observera att NJA 2016 s. 799 inte handlar om återgång till följd av hävning

Nyttoersättning

Utöver avkastning och avkastningsränta har den part som får tillbaka en prestation rätt till ersättning för den nytta som motparten haft av prestationen under tiden fram till återlämnandet. Detta är en oskriven avtalsrättslig regel som har stöd i prejudikat.

I NJA 2016 s. 799 uttalade HD:

Det som ska ersättas är alltså principiellt betalningsmottagarens utbyte eller nytta av att under en tid ha innehaft pengar som han eller hon annars inte skulle ha haft.

Även om uttalandet tar sikte på pengar, är det sannolikt tillämpligt också på annan egendom.

Stöd finns också i analogier till köplagar, t.ex. 65 § köplagen som omtalar ”annan nytta av varan”.

Se om nyttjandeersättning vid upphörande av familjerättsliga avtal, Ö. Teleman, Nyttjandeersättning, JT 2018-19, s. 815.

Ersättning för kvalitetsförsämringar och kvalitetsförbättringar

Det är osäkert vad som gäller om ersättning för kvalitetsförsämringar och kvalitetsförbättringar. På www.avtalslagen2020.se finns ingen regel om detta. Enligt Johnny Herre och Jan Ramberg kan den återbärande parten enligt allmänna avtalsrättsliga regler ha rätt till ersättning för kvalitetsförbättringar om den återburna prestationen ökat i värde (Köplagen, 2019, § 65, kap. 14.3.1). Ersättning för kvalitetsförbättringar och kvalitetsförsämringar kan ske genom skadeståndspåföljden (se www.avtalslagen2020.se 12.5) men är då endast tillgänglig för den part som drabbats av avtalsbrott – alltså inte för den avtalsbrytande parten.

Ersättning när återgång inte är möjlig

Vissa typer av prestationer går inte att lämna tillbaka, t.ex. när en målare målat fel vägg eller när en rådgivare lämnat ett felaktigt råd. I så fall ska ersättning ges för den utförda prestation som inte kan återlämnas. I praktiken betyder det ofta att hävningen endast får verkan för framtiden – och alltså inte retroaktiv effekt.

EXEMPEL: En person har abonnerat på vissa nyhetstjänster för ett år. Nyhetsförmedlaren begår avtalsbrott bestående i att inte bevaka alla de avtalade nyhetskällorna. Därför häver abonnenten avtalet. De redan förmedlade nyheterna kan inte ”lämnas tillbaka” till nyhetsförmedlaren. Hävningen innebär att nyhetsförmedlaren inte fortsättningsvis ska förmedla nyheter och att abonnenten inte behöver betala abonnemangsavgiften avseende resterande avtalstid. Abonnenten ska betala ersättning för de tjänster som inte kan återbäras. I praktiken betyder det ofta att abonnenten ska betala avtalad abonnemangsavgift fram till hävningen. Men om tjänsten varit felaktig, och värdet därför är lägre än det avtalade, blir ersättningen för tjänsten lägre.

UNIDROIT Principles Art. 7.3.7 har en specialregel för långvariga avtal av innebörd att hävningen endast får effekt med avseende på framtida prestationer, under förutsättning att avtalet är delbart. I kommentaren till bestämmelsen ges avtal om service på soft- och hardware som exempel på avtal där hävningen endast får effekt på framtida prestationer.

Enligt 29 § konsumenttjänstlagen kan en redan utförd tjänst hävas. Den bestämmelsen ger inte uttryck för en oskriven allmän avtalsrättslig regel. Se J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, s. 254.

12.3.5(3) Hävning i relation till andra påföljder

Det är vanligt att hävning kombineras med skadestånd (se www.avtalslagen2020.se 12.5). Hävning kan också kombineras med innehållande (www.avtalslagen2020.se 12.1). Hävning kan inte kombineras med prisavdrag eller med krav på fullgörelse.

12.3.5(4) Vissa avtalsvillkor överlever hävning

Att avtalet hävs innebär inte att det fullkomligt försvinner. Vissa åtaganden "lever kvar" trots hävningen. Om det t.ex. blir tvist om avtalet, gäller fortfarande skiljeklausuler. Om en part efter hävningen gör gällande skadeståndsskyldighet, gäller fortfarande friskrivnings- och ansvarsbegränsningsklausuler.

Ibland kan avtalet uttryckligen föreskriva att vissa åtaganden ska leva kvar även efter en hävning. Det är vanligt beträffande konkurrensförbud och sekretessåtaganden.