11.2 Rätt att avhjälpa (rätta) eget avtalsbrott

(1) En avtalsbrytande part har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott på sin egen bekostnad under förutsättning att

(a) avhjälpande är lämpligt med beaktande av motpartens behov och intressen,

(b) motparten saknar rimlig anledning att vägra avhjälpande,

(c) avtalsbrottet inte är så väsentligt att det ger motparten rätt att häva avtalet, och att

(d) parten meddelar utan oskäligt uppehåll hur och när avhjälpande ska ske.

(2) Motparten har rätt att innehålla sin prestation under den tid avhjälpande pågår.

(3) Även om avtalsbrottet avhjälps, har motparten rätt till prisavdrag samt rätt till skadestånd för skada som orsakats av avhjälpandet eller inte kunnat avvärjas genom avhjälpandet.

KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 31 december 2020

Lagar: 36 § köplagen, CISG Art. 48, 27 § konsumentköplagen, 20 § konsumenttjänstlagen

Rättsfall: NJA 2014 s. 960 (Det Andra Bolaget), NJA 2016 s. 222

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, kap. 13.6; J. Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt, 2.a häftet, 2020, kap. 25.5

Internationella instrument: UNIDROIT Principles Art. 7.2.3, PECL 9:102, DCFR III.-3:201-205, Restatement of Nordic Contract Law § 8-8(2)

Utgångspunkten är att den part som utsatts för ett avtalsbrott kan välja påföljd. Den avtalsbrytande parten kan emellertid under vissa förutsättningar kräva att få avhjälpa avtalsbrottet och på så sätt begränsa motpartens valrätt till ett krav på fullgörelse i kombination med skadestånd och eventuellt prisavdrag. Detta kallas ibland för rättelse. Hellner m.fl. kallar det för en skyldighet att motta naturafullgörande (J. Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt, 2.a häftet, 2020, kap. 25.5).

Rörande relationen mellan avhjälpande och prisavdrag, se kommentaren under www.avtalslagen2020.se 12.4. Rörande relationen mellan avhjälpande och skadestånd, se kommentaren under www.avtalslagen2020.se12.5.2.

Det är osäkert om www.avtalslagen 2020.se 11.2 ger uttryck för gällande rätt.

Stöd för en allmän princip om att den avtalsbrytande parten har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott finns i NJA 2014 s. 960 (Det Andra Bolaget) om ett entreprenadavtal, där HD uttalade:

Liksom i fråga om köp har en entreprenör enligt dispositiv rätt både skyldighet och rätt att avhjälpa fel och brister i entreprenaden.

Bestämmelsen om den avtalsbrytande partens rätt att avhjälpa har samband med den allmänna principen om skyldigheten för motparten att begränsa den avtalsbrytande partens förlust, se www.avtalslagen2020.se 1.3.4 om lojalitetsprincipen; J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, kap. 13.6. Se även M.B. Andersen & J. Lookofsky, Lærebog i obligationsret I, 2015, kap. 7.2.c; V. Hagstrøm, Obligasjonsrett, 2011, kap. 16.3.2; DCFR III.-3:202–203.

EXEMPEL: En slarvig veterinär gipsar en hund som brutit benet så att benet läker fel. Veterinären har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott genom att operera hunden och gipsa om benet. En förutsättning är dock att kundens befogade förtroende för veterinären inte är raserat. Se nedan och NJA 2016 s. 222 angående förtroendet mellan parterna.

EXEMPEL: En advokat upprättar ett testamente men formulerar det på ett sätt som inte leder till de effekter klienten önskat. Advokaten har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott genom att omformulera testamentet (under förutsättning att klienten fortfarande lever och kan medverka till det). En förutsättning är dock att klientens befogade förtroende för advokaten inte är raserat. Se nedan och NJA 2016 s. 222 angående förtroendet mellan parterna.

EXEMPEL: En majoritetsaktieägare glömmer bort sitt åtagande enligt ett aktieägaravtal att erbjuda en styrelseplats till en annan part i aktieägaravtalet (avtalsbrott). När den drabbade personen påtalar avtalsbrottet erbjuder sig majoritetsaktieägaren att rätta avtalsbrottet genom en snabbt anordnad en extra bolagsstämma. Den drabbade avtalsparten måste sannolikt acceptera rättelsen och kan inte kräva inlösen enligt andra bestämmelser i aktieägaravtalet (beroende på hur avtalet är utformat).

I lagar finns rätt att avhjälpa eget avtalsbrott i 36 § köplagen, CISG Art. 48, 27 § konsumentköplagen och 20 § konsumenttjänstlagen. Det finns ingen bestämmelse om rätt att avhjälpa i 4 kap. jordabalken.

I 36 § köplagen, 27 § konsumentköplagen och 20 § konsumenttjänstlagen handlar rätten till avhjälpande endast om säljarens rätt att avhjälpa fel. I CISG Art. 48 är avhjälpanderätten mer omfattande och kan utövas av säljaren rörande alla typer av avtalsbrott. I UNIDROIT Principles Art. 7.2.3, PECL 9:102, DCFR III.-3:201-205 och Restatement of Nordic Contract Law § 8-8(2) finns en allmän rätt för den avtalsbrytande parten (oavsett om det är en natura- eller penningsgäldenär) att avhjälpa avtalsbrott. www.avtalslagen2020.se 11.2 ger uttryck för samma omfattande generella rätt till avhjälpande som i UNIDROIT Principles, PECL, DCFR och Restatement of Nordic Contract Law.

Mot bakgrund av att www.avtalslagen2020.se 11.2 är generellt utformad – särskilt rekvisiten om att avhjälpandet ska vara lämpligt och att den drabbade parten inte ska sakna rimlig anledning att vägraavhjälpande – tror jag (Christina Ramberg) att bestämmelsen motsvarar hur HD skulle resonera i en tvist rörande den avtalsbrytande partens rätt till avhjälpande. Jan Hellner m.fl. förefaller skeptisk till att det föreligger en oskriven allmän avtalsrättslig regel om rätt att avhjälpa eget avtalsbrott, i vart fall inte beträffande fel i immateriella tjänster (Speciell avtalsrätt, 2:a häftet, 2020, kap. 25.5.3).

Bortfall av rätten att avhjälpa

(a) Den avtalsbrytande parten har inte rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott om det skulle vara olämpligt med hänsyn till motpartens behov och intressen. En sådan situation kan t.ex. föreligga när ett dröjsmål medfört ändrade förhållanden eller när det inte längre är aktuellt att rätta avtalsbrottet.

EXEMPEL: En advokat upprättar ett testamente men formulerar det på ett sätt som inte leder till de effekter klienten önskat. Advokaten kan inte kräva att få avhjälpa avtalsbrottet genom att omformulera testamentet om klienten redan har dött.

EXEMPEL: En känd idrottsperson har ett femårigt reklamavtal med ett bolag. Idrottaren ertappas med att stjäla varor i en butik, vilket utgör brott mot ett avtalsvillkor i reklamavtalet och får stor uppmärksamhet i media. Idrottaren kan inte kräva att få avhjälpa sitt avtalsbrott genom att lämna tillbaka de stulna varorna eftersom det inte tillgodoser bolagets behov och intressen.

(b) Den avtalsbrytande parten har inte rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott om motparten har rimligt anledning att vägra avhjälpande. Den kanske vanligaste orsaken till att en vägran är rimlig, är att den drabbade parten förlorat förtroende för den avtalsbrytande parten.

HD uttalade i NJA 2016 s. 222:

Särskilda skäl för konsumenten att avvisa ett erbjudande om felavhjälpande kan föreligga om avhjälpandet skulle medföra betydande besvär eller olägenheter för konsumenten. Detsamma gäller om näringsidkaren har visat allvarlig oskicklighet när tjänsten utfördes, uppträtt störande, visat bristande hederlighet eller på annat sätt åsidosatt konsumentens intressen, så att denne med fog kan göra gällande att han inte har förtroende för näringsidkaren personligen eller för näringsidkarens kompetens. (Se a. prop. s. 60 och 230 f.)

EXEMPEL: En plastikkirurg som är bakfull utför en slarvig operation. Eftersom patienten med fog har bristande förtroende för plastikkirurgen, har plastikkirurgen inte rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott.

EXEMPEL: Det visar sig att ett bolag som utför transporttjänster åt en uppdragsgivare regelmässigt överfakturerat uppdragsgivaren. Eftersom uppdragstagaren har visat bristande hederlighet och uppdragsgivaren med fog förlorat förtroendet för sin motpart, saknar uppdragstagaren rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott.

(c) Rätten för en avtalsbrytande part att avhjälpa sitt avtalsbrott gäller inte när avtalsbrottet är så väsentligt att motparten har rätt att häva. Se www.avtalslagen2020.se 12.3.1 angående väsentlighetskravet för hävning. Detta innebär bland annat att en part som gjort sig skyldig till obefogad hävning, vanligtvis inte har rätt att avhjälpa sitt avtalsbrott genom att återkalla hävningen. Se om obefogad hävning www.avtalslagen2020.se12.3.6.

(d) Den avtalsbrytande parten förlorar rätten att avhjälpa sitt avtalsbrott om hen väntar för länge med att göra gällande sin rättighet.

Avtal om rätt att avhjälpa, rättelseklausul

Ibland regleras rätt för avtalsbrytande part att avhjälpa avtalsbrott uttryckligen i parternas avtal i en s.k. rättelseklausul. Sådana klausuler kan vara svårtolkade, se www.avtalslagen2020.se kap. 5 samt J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, s. 244 f.