1.2 Definition av avtal

Ett avtal är en överenskommelse som är avsedd att medföra ömsesidiga rättsligt sanktionerade förpliktelser för parterna.

KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 31 december 2020

Denna definition är en markering mot sådana överenskommelser som endast är avsedda att medföra moraliskt(och inte rättsligt) sanktionerade förpliktelser. När privatpersoner kommer överens om saker, är ofta inte avsikten att det ska inträda rättsliga sanktioner om de bryter mot överenskommelsen. På samma sätt är affärsmän som under förhandlingsstadiet åtar sig olika saker ofta inställda på att åtagandena är preliminära och att brott mot dem inte ska föranleda annan sanktion än dåligt rykte (sociala sanktioner) (se vidare www.avtalslagen2020.se 3 om ansvar under avtalsförhandlingar).

Det är endast parterna som binds till avtalet och endast parterna som är förpliktade till avtalet. Detta framkommer bl.a. i NJA 2017 s. 289 (Gåvovillkoret om samäganderättslagen) där ett villkor i en gåva inte innebar skyldigheter för en person som senare köpte gåvan av gåvomottagaren. HD uttalade:

Ett villkor om begränsning i förfoganderätten är principiellt sett bara av obligationsrättslig beskaffenhet. Villkoret binder parterna personligen men är inte utan vidare bindande mot den som förvärvar egendomen eller annars har ställning som tredje man, även om denne skulle ha känt till villkoret (jfr bl.a. ”Grammofonskivorna” NJA 1949 s. 645 och ”De enstegstätade fasaderna II” NJA 2015 s. 1040). För att en tredje man ska bli bunden av villkoret mot sin medkontrahents fångesman krävs i princip att den tredje mannen har lovat fångesmannen att följa detta. Om det förhållandet att villkoret inte kan göras gällande mot den tredje mannen medför skada för den som har ställt upp det, kan han enligt allmänna regler i stället ha rätt till ersättning av den som har brutit mot det. Olika sakrättsliga hänsyn kan dock behöva tas beroende på vad för slags villkor det rör sig om. […] Slutsatsen är att den som köper en andel i en fastighet inte utan vidare blir bunden av ett villkor, som föreskrivits i samband med gåva av andelen till säljaren, om att fastigheten inte får bjudas ut till försäljning på offentlig auktion enligt samäganderättslagen. Ett sådant villkor har som princip bara obligationsrättslig verkan. Att förvärvaren är i ond tro saknar sakrättslig betydelse.

Avtal eller annan relation?

Ibland är det svårt att avgöra om parter har en avtalsrättslig relation eller om det är fråga om någon annat rättsligt förhållande. Om parterna inte tydligt uttalat att de har en avtalsrelation kan osäkerhet om relationens karaktär uppkomma.

Det är särskilt svårt när ena parten är en myndighet eller annat offentligt organ. HD har klargjort att föräldrar som frivilligt har barn i kommunal barnomsorg och betalar avgift har ett avtalsförhållande med kommunen (NJA 1998 s. 656 och NJA 2008 s. 642). I NJA 2018 s. 266 (Högskoleavgiften) förklarade HD att en student som betalar studieavgift för studier vid högskola har ett avtalsförhållande med högskolan. HD förklarade att de offentligrättsliga reglerna inte täcker alla aspekter av rättsförhållandet. Även om högskolan ägnar sig åt myndighetsutövning, såsom antagning och examination, kan högskolan bära ansvar på kontraktsrättslig grund. Se även RÅ 1982 2:62, NJA 2011 s. 600.