6.6 Meddelande om krav på oskälighet (reklamation)

Meddelande om att oskälighet görs gällande ska ges inom skälig tid efter det att den part som gör gällande oskälighet fått kännedom om de omständigheter som ligger till grund för oskäligheten och efter det att parten kan lämna meddelandet fri från tvång. Om sådant meddelande ges för sent, bortfaller rätten att göra oskäligheten gällande.

KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 31 december 2020

Lagar: -

Rättsfall: NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pelé), NJA 2017 s. 113 (Kravmjölken), NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, kap. 6.4; A. Adlercreutz & L. Gorton & E. Lindell-Frantz, Avtalsrätt I, 2016 kap. 7.3

Internationella instrument: UNIDROIT Principles Art. 3.2.12, PECL 4:11, DCFR II-7:210

Det finns inget stöd i lag för denna regel om meddelande om oskälighet.

Aktivitetsskyldighet

Den part som vill göra gällande oskälighet har skyldighet att vara aktiv och göra sin rätt gällande. Detta följer av lojalitetsprincipen (se www.avtalslagen2020.se 1.3.4) och av intresset att skydda motpartens tillit (se www.avtalslagen2020.se 1.3.5).

Den allmänna preskriptionsfristen för anspråk på grund av oskälighet utgör en yttersta gräns, men av rättspraxis följer alltså att anspråket kan gå förlorat tidigare på grund av passivitet.

I NJA 2017 s. 113 (Kravmjölken) uttalade HD att det

… i vissa situationer [finns] en plikt att meddela motparten att ett anspråk görs gällande, t.ex. […] när en part under mycket lång tid underlåtit att göra sin rätt gällande …

I NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pelé) uttalade HD att en

plikt att ge besked om att ett anspråk görs gällande kan däremot finnas [...] eller när en part under mycket lång tid underlåtit att göra sin rätt gällande.

NJA 2017 s. 113 (Kravmjölken) och NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pelé) rörde inte meddelanden om ogiltighet, men HD:s referens till anspråk är bred och omfattar antagligen också anspråk som grundas på oskälighet.

I 28 § andra stycket avtalslagen 1915 om grovt tvång som utövats av tredje man (dvs. annan än avtalsparten) finns en sträng passivitetsregel av innebörd att den hotade parten måste göra gällande ogiltigheten utan oskäligt uppehåll i förhållande till sin godtroende avtalspart vid äventyr av att hen annars förlorar rätten att göra ogiltigheten gällande. HD har genom NJA 2017 s. 113 (Kravmjölken) och NJA 2002 s. 630 (Restaurang Pelé) klargjort att det gäller en aktivitetsplikt enligt oskriven allmän avtalsrätt även för andra situationer än grovt tvång av tredje man. A. Adlercreutz & L. Gorton & E. Lindell-Frantz, Avtalsrätt I, 2016 s. 290, uppfattar 28 § andra stycket avtalslagen 1915 som en godkännandebestämmelse (se www.avtalslagen2020.se6.7 om avstående). De anser att motsvarande aktivitetskrav inte gäller utanför det fall som regleras i 28 § andra stycket avtalslagen 1915.

Skälig tid

Meddelande om att oskäligheten görs gällande ska lämnas inom skälig tid.

Tidsfristen börjar löpa i och med att grunden för oskäligheten blir känd och parten kan lämna meddelande av fri vilja, dvs. när ett eventuellt pågående hot upphört.

Det finns ingen god vägledning om hur lång tidsfristen är. Sannolikt är den inte så kort som i 28 § andra stycket avtalslagen 1915 (”utan oskäligt uppehåll”).

När motparten är medveten om grunden för oskäligheten, är tidsfristen sannolikt ganska lång. Det beror på att en sådan motparts tillit inte är skyddsvärd på samma sätt som en motpart som saknat kännedom om risken för att parten kommer att göra gällande oskälighet (se www.avtalslagen2020.se 1.3.5 om tillitsprincipen).

I NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet) var fråga om reklamation beträffande köprättsligt fel (fastighetsköp). I det fallet hade köparen antagligen kunnat göra gällande oskälighet istället för fel eftersom HD utgick från att säljaren varit illojal och gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller handlande i strid mot tro och heder. Prejudikatet har sannolikt bäring också på meddelanden om oskälighet. HD ansåg att köparen hade reklamerat felet i skälig tid. Säljaren kände till felet. Köparen gjorde gällande felet 4,5 år efter det att köparen fick kännedom om felet (vilket motsvarar fick kännedom om de omständigheter som låg till grund för oskälighet).

En part kan spekulera i den framtida händelseutvecklingen och avvakta ett beslut om hen ska göra gällande oskäligheten. En motpart som är medveten om risken för att oskälighet görs gällande kan genom interpellation kräva att få besked om ifall oskäligheten kommer att göras gällande. Underlåtenhet att svara på en sådan interpellation, kan medföra att rättigheten förfaller på grund av passivitet. Det gäller i synnerhet när det finns risk att en part spekulerar i den framtida händelseutvecklingen utan egen risk på motpartens bekostnad. Se om interpellation S. Lindskogs yttrande i NJA 2008 s. 243.

Rättsföljden

Det är osäkert vilken rättsföljden är av för sent meddelande om att oskälighet görs gällande. Rättsföljden kan vara bortfall av rätten att göra gällande oskäligheten. Alternativt kan rättsföljden vara ersättningsskyldighet för den skada som kunde ha undvikits om meddelandet lämnats i rätt tid.

Prejudikat indikerar att rättsföljden är sträng, dvs. förlust av rätten att göra oskäligheten gällande. I NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet) ansåg HD att passivitet kan leda till bortfall av påföljder. Även beträffande rätten att göra gällande oskälighet gäller antagligen att den kan bortfalla på grund av passivitet.

Enligt DCFR II-7:210 är rättsföljden förlust av rätten att göra gällande ogiltigheten (... notice... is ineffective unless given within a reasonable time.). I UNIDROIT Principles Art. 3.2.12 och PECL 4:113 stadgas om en plikt att lämna meddelande om ogiltighet men där framkommer inte rättsföljden av för sent meddelande.

I dansk litteratur antas att rätten att åberopa ogiltighet faller bort efter en längre tids passivitet och att det särskilt gäller när den mot vilken ogiltighet görs gällande är i god tro eller inte otillbörligen har orsakat skada och när avtalet är helt eller delvis utfört (se Gomard & Godsk Pedersen & Madsen, Almindelig kontraktsret, 2012 s. 155).

Övrigt

Rörande total förlust av rätten att göra gällande oskälighet eller jämkning på grund av eftergift, se www.avtalslagen2020.se 6.7.