6.5 Skadestånd vid oskälighet

När ett oskäligt avtal helt lämnas utan avseende med retroaktiv verkan på grund av att en part agerat kvalificerat klandervärt, t.ex. genom att illojalt ha framkallat grunden för oskäligheten eller illojalt ha utnyttjat motparten, har motparten rätt till skadestånd som försätter denna i samma ekonomiska position som motparten skulle ha haft om avtalet inte hade träffats mellan parterna.

KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 31 december 2020

Lagar: 2 kap. 2 § och 3 kap. 1 § skadeståndslagen

Rättsfall: NJA 1990 s. 745, NJA 2016 s. 39

Litteratur: J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, s. 155 f.; A. Adlercreutz & L. Gorton & E. Lindell-Frantz, Avtalsrätt I, 2016, kap 7.3; S. Bramsjö, Om avtals återgång, 1950; D. Dryselius, Avtalsviten, 2019; K. Grönfors & R. Dotevall, Avtalslagen, 2016, s. 219; J. Herre, SvJT 2005 s. 549, 585 f. samt kap. 4.7.2.8; T. Ingvarsson, Ogiltighet och rättsföljd, 2012; J. Kleineman, Ren förmögenhetsskada, 1987; K. Rodhe, Obligationsrätt, 1956, s. 420 f; M. Schultz, Skadestånd för ren förmögenhetsskada, SvJT 2017 s. 820; Restatement of Nordic Contract Law § 4-13, kommentaren på s. 164 f.; L. Vahlén, Avtal och tolkning, 1960, s. 71 f.

Prop 1975:102 s. 94 och 116

Internationella instrument: UNIDROIT Principles 3.2.16; PECL 4:117; DCFR II-7:214; Restatement of Nordic Contract Law § 4-13

Av avtalslagen 1915 framkommer inte om part har rätt till skadestånd vid ogiltighet eller jämkning. Se J. Ramberg & C. Ramberg, Allmän avtalsrätt, 2019, s. 155 f.; K. Grönfors & R. Dotevall, Avtalslagen, 2016, s. 219; Restatement of Nordic Contract Law § 4-13, kommentaren på s. 164 f.

Om det inte föreligger något avtal på grund av att det lämnats utan avseende med retroaktiv verkan (dvs. detsamma som ogiltighet), kan ansvar uppkomma på utomkontraktuell grund. Det rör sig då om skadestånd för ren förmögenhetsskada, 2 kap. 2 § skadeståndslagen.

EXEMPEL: Ett köpavtal lämnas utan avseende med retroaktiv verkan (är ogiltigt) på grund av att säljaren varit svekfull. Köpet rörde ett företagsförvärv. Köparen betalade 10 Mkr och fick alla aktier i företaget av säljaren. Eftersom prestationerna ska gå åter, ska säljaren betala tillbaka 10 Mkr till köparen och köparen ska lämna tillbaka aktierna till säljaren. Innan köparen förstod att säljaren varit svekfull, hade köparen anlitat en konsult som skulle planlägga hur det köpta företaget bäst skulle kunna samordna sin verksamhet med köparens befintliga verksamhet. Köparen hade betalat 100 000 kr till konsulten. Har köparen rätt att få skadestånd av säljaren för arvodet till konsulten?

Förutsättningar för skadestånd

Enligt 2 kap. 2 § skadeståndslagen ersätts ren förmögenhetsskada vid brott. (Detta ansvar omfattar enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen även fall då arbetstagare i tjänsten vållar sådan skada genom brott.) Vissa av de handlingar som kan föranleda att ett avtal jämkas eller lämnas utan avseende är brottsliga, t.ex. tvång som utgör straffrättsligt tvång, svek som utgör bedrägeri, ocker som utgör straffrättsligt ocker.

Skadeståndsansvar för ren förmögenhetsskada kan aktualiseras trots att det inte föreligger brott om en förhandlande part agerat klandervärt (illojalt), t.ex. genom att vilseleda den motparten avsiktligt eller av vårdslöshet. Skadeståndslagens bestämmelse om ren förmögenhetsskada ska alltså inte tolkas e contrario (J. Kleineman, Ren förmögenhetsskada, 1987).

K. Grönfors & R. Dotevall, Avtalslagen en kommentar, 2016, s. 236, anger att skadestånd som huvudregel inte kan utgå på grund av vårdslös handling men förefaller ändå mena att skadestånd kan utgå vid förklaringsmisstag där motparten varit i ond tro (med hänvisning till L. Vahlén, Avtal och tolkning, s. 71 f.).

A. Adlercreutz & L. Gorton & E. Lindell-Frantz, Avtalsrätt I, 2016, s. 261, hävdar (utan att ange stöd) att skadeståndsskyldighet inträder på grund av "straffbara eller åtminstone civilrättsligt otillåtna handlingar".

Enligt UNIDROIT Principles Art. 3.2.16 har den drabbade parten rätt att av en ondtroende medkontrahent få ersättning så att parten försätts i samma ekonomiska läge som hen skulle ha varit i om hen inte slutit avtalet. Motsvarande bestämmelse finns i PECL 4:117 och DCFR II-7:214.

Det finns särskilda regler om ersättningsskyldighet vid ogiltighet på grund av omyndighet i 9 kap. 7 § föräldrabalken och 1924 års lag om avtal som slutits under inverkan av en psykisk störning.

Hur beräknas ersättningen?

När det föreligger skadeståndsansvar ska den skadelidande försättas i samma ekonomiska situation som om parten agerat utan att vara klandervärd. Det ska alltså finnas ett orsakssamband mellan det klandervärda beteendet och skadan.

De typer av skada som kan ersättas är t.ex. förhandlingskostnader, ersättningar till besiktningsmän och andra konsulter, koncessionsavgifter, reskostnader, skatter, tull, transport- och lagringskostnader samt förluster (utebliven vinst) på grund av att part avstått från andra transaktioner.

I NJA 1990 s. 745 (som handlade om culpa in contrahendo) behövde den culpösa parten inte ersätta motparten för alla förhandlingskostnader, utan endast för sådana kostnader som hade kunnat undvikas om parten inte agerat culpöst (och sådana kostnader förelåg inte i rättsfallet).

Den drabbade parten har alltså inte rätt att försättas i samma läge som om avtalsförhandlingar inte hade inletts (vilket ibland kallas för det negativa kontraktsintresset – ett olyckligt begrepp, se J. Kleineman, som anser att begreppet negativa kontraktsintresset inte är meningsfullt vid tillitsskador, Ren förmögenhetsskada, s. 432 not 48).

Beträffande skadeståndets storlek anges i kommentaren till Restatement of Nordic Contract Law § 4-13 (s. 165): "... damages, these will normally cover the party's costs, so as to put it in a position as if the contract would not have bend concluded or even negotiated (cf. damages for culpa in contrahendo). Should the party be deprived of a profit due to invalidity, that party would probably not assert invalidity. Where a party has given ground for invalidity by fraudulent representations as regards the party's own performance, the aggrieved party is entitled to allege breach instead of invalidity and claim damages for loss of profit."

www.avtalslagen2020.se 12.5.2(2) om förutsebarhet och adekvans samt 12.5.2(5) om skyldigheten att begränsa skadan är tillämpliga på skadestånd enligt denna bestämmelse.

Utgångspunkten är att den som påstår skada har bevisbördan för skadan och skadans storlek. HD har i NJA 2016 s. 39 lättat på bevisbördan så att bevissvårigheterna inte bli alltför stora för en part som drabbats av att motparten agerat kvalificerat klandervärt. Se om bevisning och skadestånd, kommentaren till www.avtalslagen2020.se 12.5.2

Skadestånd när ett oskäligt avtal jämkas eller lämnas utan avseende med framåtverkande verkan

Det är oklart om det finns en rätt till skadestånd när ett oskäligt avtal inte är ogiltigt utan endast jämkas eller lämnas utan avseende med framåtverkande verkan. Troligtvis föreligger inte sådan rätt. När så är möjligt bör den som åberopar oskälighet, säkerställa att också åberopa avtalsbrott (brott mot den jämkade förpliktelsen) och påföljder på grund av avtalsbrott, inklusive rätt till skadestånd.