KOMMENTAR UNDER UTARBETANDE

Senast uppdaterad 23 augusti 2022

Lagar:

Rättsfall: NJA 2016 s. 1195 ”Skåpet på Internetauktionen”

Litteratur: A. Adlercreutz & L. Gorton & E. Lindell-Frantz, Avtalsrätt 1, 2016, kap. 4.19; T. Almén, Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal II, 1900, s. 134 ff. och 269 ff.; K. Grönfors & R. Dotevall, Avtalslagen, 2023, § 1.17; C. Hultmark, Auctions and Exchanges Online, 1999; C. Ramberg, Makten över avtalsrätten, Vänbok till Axel Adlercreutz, 2007, s. 423 f.

Internationella instrument: -

Det är osäkert om denna bestämmelse motsvarar vad som gäller. Det finns endast få rättskällor och auktion är inte ingående behandlat i modern svensk juridisk litteratur. Bestämmelsen är en bedömning av hur jag tror att HD skulle döma om frågan kom inför HD:s prövning.

Auktionsförfarande passar inte in i anbud-acceptmodellen så som den beskrivs i 1 kap. avtalslagen 1915 och www.avtalslagen2020.se 2.3. Det beror bland annat på osäkerheten om vilka meddelanden som utgör bindande anbud.

NJA 2016 s. 1195 ”Skåpet på Internetauktionen” visar svårigheterna att anpassa auktionsförfaranden till anbud-acceptmodellen. HD uttalade:

Om inte villkoren för auktionen eller andra omständigheter föranleder något annat, ligger det nära till hands att se buden vid en sådan klubbslagsauktion som anbud i avtalslagens mening. Klubbslaget får då karaktären av en accept.

A. Adlercreutz & L. Gorton & E. Lindell-Frantz, Avtalsrätt 1, 2016, kap. 4.19 gör ett försök att definiera momenten vid en auktion som anbud respektive accept. K. Grönfors & R. Dotevall, Avtalslagen, 2023, § 1.17 varnar för att en sådan teoretisk överbyggnad kan föra vilse.

Det förekommer många olika typer av auktioner, se C. Hultmark, Auctions and Exchanges Online, 1999, Oxford University Press.

2.4(1) Förväntan om särskilda auktionsbestämmelser

Den som agerar på en auktion har anledning att förvänta sig att auktionsanordnaren har beskrivit vad som gäller om bundenhet vid auktionen. Det ställs därför krav på den som deltar att aktivt söka efter sådana auktionsvillkor. Vid fysiska auktioner finns villkoren ofta anslagna vid entrén till auktionen eller förtryckta på dokument där deltagaren anmäler sig. Vid auktioner på internet finns auktionsvillkoren ofta under någon flik på auktionsanordnarens webbsida. Auktionsvillkor är standardvillkor, se mer om standardvillkor www.avtalslagen2020.se 5.4.

2.4(2) Erbjudanden är bindande men kan återkallas

Denna bestämmelse gäller endast om inget annat framgår av auktionsvillkoren.

Ett erbjudande på en auktion är bindande. Det betyder att den erbjudande parten är bunden vid det bästa budet i och med att auktionen avslutas. Den erbjudande parten kan emellertid återkalla erbjudandet under den tid auktionen pågår. Om den erbjudande parten inte återkallat erbjudandet när auktionen är avslutad, så har ömsesidigt avtal uppkommit. Se om ”avslutad” 2.4(4).

Förklaringen till regeln (ratio legis) att den erbjudande parten kan återkalla sitt erbjudande är att ingen ännu kunnat fästa tillit till att avtal föreligger, se www.avtalslagen2020.se 1.3.5 om tillitsprincipen. Budgivare i auktionen vet att det finns en risk att en annan budgivare bjuder över. Det spelar för budgivaren egentligen ingen roll om hen går miste om avtalet på grund av ett högre bud eller på grund av att den erbjudande parten återkallar erbjudandet.

Den erbjudande parten kan föreskriva att erbjudandet inte ska vara bindande eller uppställa ett annat förbehåll. Den erbjudande parten kan t.ex. ange att

• – hen har fri prövningsrätt på så sätt att erbjudandet inte är bindande och att den erbjudande parten kan välja att anta eller förkasta det bästa budet när auktionen är avslutad, eller
• – ange ett öppet eller hemligt lägsta pris.

K. Grönfors & R. Dotevall, Avtalslagen, 2023, § 1.17, anser att säljaren (den erbjudande parten) har fri prövningsrätt och rätt att avbryta auktionen. Det är oklart om de refererar vad som gäller vid en traditionell auktion eller om de anger vad som utgör gällande rätt när det saknas uppställda auktionsvillkor. Det framgår inte tydligt vad de avser med ”fri prövningsrätt” men jag utgår från att de menar att den erbjudande parten efter det att auktionen är avslutad kan välja att inte sluta avtal, med andra ord att den erbjudandet parten inte är bunden av erbjudandet.

2.4(3) Budgivarens bundenhet

Denna bestämmelse gäller endast om inget annat framgår av auktionsvillkoren.

Bud på auktion är bindande. Om inget bättre bud inkommer innan auktionen avslutas, är båda parter bundna vid avtalet. Om ett bättre bud inkommer, är budgivaren inte längre bunden.

I distansavtalslagen finns regler om ångerrätt för konsumenter. I konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen finns regler om avbeställningsrätt för konsumenter (ibland till viss kostnad). Det finns också konsumentskyddande bestämmelser om förmedlarens ansvar (auktionsförrättarens ansvar parallellt med säljarens ansvar).

2.4(4) Auktionens avslutande

Auktioner kännetecknas av att de måste avslutas på något sätt så att man vid denna tidpunkt kan identifiera det bästa budet – eller konstatera att inga bud finns. Vid fysiska auktioner är det ofta en person (auktionsförrättaren) som har rätt att besluta när en auktion är avslutad (ibland sker det genom ett klubbslag). Vid internetauktioner är det vanligt att auktionen avslutas vid ett visst klockslag eller när inget nytt bud inkommit inom en viss tidsperiod. Det finns många varianter på hur en internetauktion kan avslutas, se C. Hultmark, Auctions and Exchanges Online, 1999, Oxford University Press.

När det inte finns någon regel om hur auktionen avslutas, fungerar det inte med bundenhet till erbjudanden eller bud. Därför är parterna enligt denna bestämmelse inte bundna av erbjudanden och bud. Bundenhet uppstår istället genom parternas bekräftelser av sin respektive bundenhet, t.ex. genom meddelanden där parterna ger uttryck för att saken är klar. Sådana bekräftelser kan vara uttryckliga eller underförstådda (konkludenta).

Förklaringen till regeln (ratio legis) att den erbjudande parten inte är bunden vid sitt erbjudande nr auktionen inte har ett slut är att ingen ännu kunnat fästa tillit till ett avtal. Budgivare i auktionen måste räkna med att auktionen fortsätter och kan alltså inte inrätta sig efter att hens bud kommer att vinna, se www.avtalslagen2020.se 1.3.5 om tillitsprincipen.

Förklaringen (ratio legis) till att budgivaren inte är bunden vid sitt bud när auktionen inte har ett slut är att budgivaren måste kunna få en bild av under hur lång tid (jfr acceptfrist) budgivaren är ensidigt bunden. När budgivaren inte fått en sådan tid och på grund av auktionens karaktär inte själv kan ange en sådan tid, är det mest ändamålsenligt att hen inte är ensidigt bunden, se www.avtalslagen2020.se 1.3.5 om tillitsprincipen.

Regler om hur auktionen avslutas kan vara uttryckliga (t.ex. framgå av auktionsvillkoren på auktionsanordnarens webbsida). Hur auktionen ska avslutas kan också vara underförstått. I NJA 2016 s. 1195 (Skåpet på Internetauktionen) var det klart att auktionen skulle avslutas vid ett klockslag. Svårigheten i det fallet var bl.a. att auktionsanordnaren angett två olika klockslag.